Anders Johansson Bäckström

Nybyggaren Anders Johansson Bäckström.

Introduktion:

Nybyggare Anders Johansson Bäckström i Glommersträsk var min mormors farfars farfars morfar.

Som bakgrund till den här biografin över nybyggaren Anders och hans familj, ligger den släktforskaruppgift jag sammanställde då jag gick utbildningen Släktforskning – en introduktion, på Härnösands universitet under hösten 2007, dock med en rejäl omarbetning från originalet.

Varför jag valde att följa just denne man och hans familj, beror på att det både finns ett stort antal källor att få fram uppgifter ur, samt att en del av dessa är ganska okända bland de flesta av oss släktforskare. De är dock ovärderliga för alla oss med nybyggaranor i Pite Lappmark.

 

Anders Johansson Bäckström – soldat vid Skellefteå kompani, Skellefteå landsförsamling:

Enligt boken ”Skellefteå socken 1650-1790″ ska Anders ha fötts år 1723 i Östanbäck 4, Skellefteå landsförsamling. Enligt efterföljande husförhörs- och kommunionslängder, både i Skellefteå och senare Arvidsjaur, noteras han dock som född 1726, men någon Anders, med far Johan Håkansson, har inte gått att återfinna år 1726. år 1723, den 22 december, föds en Anders, son till Johan och Malin, men tyvärr är Johans efternamn mycket svårtytt och det inte heller någon tydlig notering om att barnet föddes i Östanbäck, dock lutar jag startk emot att detta barn kan vara det rätta. En stor nackdel med just denna födelsebok är att första barnet på varje sida saknas, vilket innebär att födelseuppgifterna om ett antal barn varje år går förlorade, vilket innebär att det finns en viss möjlighet att han trots allt kan ha fötts år 1726.

Anders står noterad under Östanbäck 4, tillsammans med sin familj i Skellefteå husförhörslängd; föräldrarna Johan Håkansson och hustru Malin, samt bröderna Pehr, Johan, Lars och Josef. På samma uppslag noteras att Anders blir soldat på roten nr 110, men däremot finns inte någon notering om vilket år han antogs. Här är sista siffran i födelseåret mycket otydlig, även om jag tyder det till, eventuellt felaktiga, år 1726.

Av de noteringar som finns på Anders i Generalmönsterrullan år 1748, kan man utläsa att han var soldat på roten Bäck, vid Bäckström (roten byter senare namn från Bäck till just Bäckström), att han var gift och 25 år gammal, vilket ger en viss tyngd åt att födelseåret 1723 kan stämma. Visserligen var det ganska vanligt förekommande att födelseåret i Generalmönsterrullorna inte stämde helt med verkligeheten, till exempel gjorde yngre soldater sig gärna något år äldre än de var, men uppgiften kan ändå stämma, trots misstämmelsen med husförhörs- och kommunionslängd. I rullan står också att han tjänstgjort i 5 år, alltså från 1743, att han kom från Västerbotten och var närvarande vid mönstringen, samt att han var duglig.

Vid de generalmönstringar som hölls den 12 februari 1759, respektive den 20 november 1759, saknas noteringar helt om Anders. Detta kan eventuellt bero på att man inte visste vad som hänt honom under kriget i Pommern. En stor del rotar är noterade som vakanta, utan notering om vad som hänt soldaterna på roten, medan det på andra rotar klart noteras att soldaterna är döda eller fångna. Anders saknas också vid kommande mönstringar hållna den 14 november 1760 och den 15 december 1761.

Vid generalmönstringen den 14 februari 1763 finns en nytillkommen soldat på roten, Aron Andersson, som överflyttats från roten 106 Storfelt. I samband med överflyttningen av Aron till roten, finns en anmärkning som jag tytt till: ”Av ett svårt hugg befunnen vara förlamad i dess högra ben, således oduglig, får avsked”, men inget namn nämns på den som avses. Inte heller finns någon uppgift om hur, när eller var skadan uppstått. Eftersom Aron fortfarande finns kvar på roten 110 vid mönstringen 1768, utan några kommentarer om att han skulle ha problem med högra benet, får säkerheten för att anmärkningen rör den förre soldaten, Anders Johansson, anses som mycket hög. Inga ytterligare noteringar om att Anders skulle ha någon skada har dock kunnat återfinnas i husförhörslängderna.

I kommunionslängden för Skellefteå för åren 1730-1750 har jag inte lyckats återfinna Anders och hans hustru Katarina (Karin) Larsdotter, då denna längd är mycket sönderbränd och vattenskadad i överkant, men däremot återfinns han i nästa kommunionslängd, tillsammans med hustrun Kataringa och med noteringar i nattvards/förhörskolumnerna får alla åren 1753-1766. Hans efterträdare, Aron Andersson, med hustru Dorothea, finns också noterade på roten och i kolumnerna finns noteringar på Aron från år 1763. Anders Johansson står som avskedad och där finns noteringen ”med boende i Lappfs (Lappförsamlingen) på både honom och hans hustru. Med Lappförsamlingen avsågs Pite Lappmark, dit både Arvidsjaur och Arjeplog räknades. De barn familjen hade vid denna tidpunkt finns inte med i kommunionslängden, då den enbart tar upp dem begått nattvarden.

Anders finns med i mantalslängderna för åren 1754-1762 (exklusive 1760) under Östanbäcken, som soldat Anders Bäckström och med notering i hustrukolumnen. Han finns också med i längderna för åren 1763-1764, men då som avskedade soldaten Anders Bäckström och noteringen ”Tagit ett nybygge i Lappmarken”, men däremot finns varken han eller hustrun avprickade i kolumnerna och har alltså inte erlagt någon mantalspenning, vilket de inte heller skulle göra om de var bosatta i Pite Lappmark.

Av någon orsak står soldat Anders Bäckström som tjänsgörande soldat på roten under åren 1765-1766 i följande mantalslängder, men detta är troligen en felskrivning för Aron Andersson från roten 106 Storfelt, som står som tjänstgörande soldat i längden för år 1767, alternativt kan skrivaren ha slarvat och skrivit av föregående års längder, utan att notera att Anders Johansson avskedats och att Aron trätt in i hans ställe på roten. Aron finns inte heller med i motsvarande längder under byn Ostvik, dit hans tidigare rote hörde, vilket ytterligare stödjer tesen. Med viss tvekan kan det möjligen ha varit en annan soldat Anders, med okänt patronymikon, som tjänstgjort under åren 1765-1766 på roten 110 Bäckström, men eftersom kommunionslängden är förd utan avbrott, ter sig detta som osannolikt.

Under de år Anders tjänsgjorde som soldat på roten 110 Bäckström i Östanbäck, föddes följande barn:
Magdalena, född 1754-02-16, troligtvis död senast 1758
Johan, född 1755-05-19
Maria, född 1756. Detta barn går inte återfinna i födelseboken för Skellefteå, men finns senare med i husförhörslängder för Arvidsjaur.
Magdalena, född 1758-06-21
Lars, född 1759-08-10, troligtvis död senast 1764
Catharina, född 1761-04-18, troligtvis död senast 1767
Anders, född 1762-06-23
Lars, född 1764-01-10

De barn som föds efter att familjen flyttat till Arvidsjaur är:
Joseph, född 1765-10-24, som finns med både i Skellefteå och Arvidsjaurs födelseböcker
Olof, född 1766-11-17, lika som Joseph.
Övriga barn står enbart med i Arvidsjaurs födelsebok:
Per, född 1767-12-13 och död  i mars år 1770.
Per, född 1770-04-15
Anna Stina, född 1775-04-21

För samtliga barn som föds i Skellefteå, står hustrun Katarina (eller Karin) Larsdotter som mor. Tyvärr finns inte någon vigselbok för Skellefteå bevarad före år 1800, troligast beroende på brand än att de skulle förkommit på annat vis. Jag har inte heller kunnat använda serien ”Bilagor till lysnings- och vigselboken”, där lysningsattester finns, då volym ett börjar först året 1763. Däremot finns kyrkans räkenskaper bevarade längre tillbaka och direkt efter Midfastosöndagen år 1754 finns en notering om att soldaten Anders Bäckström har fått böta för otidigt sängalag. Eftersom äldsta dottern föddes 1754-02-16 och modern då noteras som hustru, borde alltså vigseln ägt rum under andra halvåret 1753 eller under inledningen av 1754.

 

Flytten till Arvidsjaur:

Några in- och utflyttningslängder finns tyvärr varken bevarade för Skellefteå eller Arvidsjaur för denna tid och inte heller några bilagor till dessa. Att soldaten Anders Johansson Bäckström i Skellefteå och nybyggaren Anders Johansson Bäckström i Arvidsjaur verkligen är samma person, visar dock det sammantagna källmaterialet, med bl a de förekommande kommentarerna ”till lappförsamlingen” och ”till Arvidsjaur”, med flera, sonen Joseph, som uttryckligen står som född i Glommersträsk i Skellefteå födelsebok, men framförallt är det den lyckosamma dubbelbokföringen av sonen Olof, som bekräftar att det vekligen rör sig om en och samma familj.

Varför valde då familjen att flytta till Lappmarken?

Erbjudandet om skattefrihet under ett visst antal år kunde vara en orsak, men samtidigt erbjöds skattefrihet även för den som tog upp nybyggen i Skellefteå socken, därtill med längre tidsfrist. En förklaring till att inte så många nybyggen startades i Skellefteå vid denna tid, kunde eventuellt bero på att den mesta odlingsbara marken redan var tagen.

En större lockelse kan ha varit den frihet från soldatutskrivning och rotering, som nybyggare i Pite Lappmark åtnjöt. Anders Johansson Bäckström var inte den ende före detta soldaten som vid den här tiden valde att bli nybyggare i Lappmarken, i stort sett samtliga första nybyggare i Arvidsjaur, med något enstaka undantag, var före detta soldater från Skellefteå landsförsamling. De hade alla erfarenhet från kriget i Pommern 1758-59, där många av deras kamrater dog, både i strid, av olika skador och sjukdomar.

 

Anders Johansson Bäckström – Nybyggare i Glommersträsk, Arvidsjaur:

När Anders Johansson Bäckström ville anlägga sitt nybygge i Glommersträsk, skulle han först sända en ansökan till Kunglig Befallningshavande, som i sin tur sände en remiss till länsmannen om syn. Därefter upprättades ett syneprotokoll, med beskrivning av den plats där Anders ville anlägga nybygget, jordmån, hur många skrindor som gick att få ut av åker och äng, eventuell fisktillgång, m m. Både de närmaste grannarna och den same på vars skatteland nybygget skulle anläggas fick säga sin mening. Protokollet lämnades sedan in till häradsrätten för granskning och om ingen anförde klander, föreslog häradsrätten frihetsår. Anders skulle även lämna in både frejdebetyg och borgensförbindelser och efter granskning av handlinigarna avkunnade Kunglig Befallningshavande sitt utslag.

Den 25 november 1763 erhöll den avskedade soldaten Anders Bäckström ett frihetsbrev på ett nybygge vid Glommersträsk, efter hållen syn. Enligt frihetsbrevet fanns tillräckligt med åker och äng och jordmånen ansågs tjänlig till att uppta ett nybygge. Där stadgades att nybygget skulle åtnjuta 15 års frihet från alla utskylder, räknat från innevarande år och till och med 1777, samt att det skulle skattläggas från år 1778. Under denna tid skulle han ta upp tillräckligt med åker och äng, samt bygga ett rymligt hus för sig och sin familj.

Norrbottens läns landskontors arkiv.Första gången någon i familjen finns noterad i Arvidsjaurs husförhörslängd under Glommersträsk No 3 (numreringen kom senare att förändras, i och med hemmansklyvningar) är år 1767, då det finns en notering i förhörskolumnen på hustrun Katarina (här Karin) Larsdotter, som då också noteras som född år 1830. Det finns noteringar på henne under samtliga år därefter, fram till och med år 1774. För Anders, här noterad som Nybyggaren Anders Johansson Beckström, född år 1726, kommer första noteringen först året därpå och framåt. För äldste sonen Johan, född år 1755, inleds noteringarna i förhörskolumnen från år 1772. Övriga barn som finns med i längden är döttrarna Maria, född 1756 och Magdalena, född 1758, sönerna Anders, född 1762, Lars, född 1764, Joseph, född 1765 och Olof, född 1766. Här har ytterligare några barn, födda i Glommersträsk, tillkommit: sonen Per, född 1767 och död i kopporna 1770, sonen Per, född 1767-12-13 och död  i mars år 1770.
Per, född 1770-04-15 och slutligen dottern Anna Stina, född 1775-04-21

Nybygget skulle ha skattlagts år 1778, men Anders Johansson Bäckström och en av hans grannar, nybyggaren Hans Jonsson, lämnade in en ansökning om tillökning på frihetsåren till Arvidsjaurs tingsrätt, som i sin tur sände ett protokollsutdrag vidare till Kunglig Befallningshavande. Denna ansökning behandlades 1775-11-28 och båda beviljades frihet från skatter och utlagor i ytterligare fyra år. I utslaget finns en liten felaktighet, som kan vara värd att nämna: Grannen Hans skrivs inledningsvis som Hans Jonsson, för att lite längre ner i dokumentet noteras felaktigt som Anders Jonsson, men någon nybyggare Anders Jonsson finns inte i Glommersträsk vid den här tiden enligt husförhörslängden.

År 1781 sänder Anders in en ansökning om immission, som beviljades 1781-06-11, att till sonen Johan Andersson få avstå innehavande och åborätt till 2/3 av sitt krononybygge i Glommersträsk, med undantag för 1/3, som Anders skulle få behålla under sin övriga livstid, under de villkor som bifogat protokollsutdrag från Arvidsjaurs tingrätt innehöll. Därtill intygades att sonen Johan Andersson var en flitig arbetare. Johan antogs som åbo på nybygget och försäkrades besittning av detsamma, så länge han även i fortsättningen skötte nybygget och erlade alla utskylder i rätt tid.

I Jordeboken noteras att nybygget i sin helhet skattelades till 1/4 mantal år 1782, alltså både den 1/3 av nybygget som Anders Johansson Bäckström hade för egen del och de 2/3 som sonen Johan Andersson övertagit. Så småningom utökas det totala hemmantalet i och med den allmänna skatteförhöjningen år 1798, till att utgöra 1/2 mantal.

Anders avlider slutligen 1803-02-21, 77 år gammal enligt dödboken. Ingen dödsorsak finns noterad i dödboken eller husförhörslängden, där han och hustrun Katarina Larsdotter noteras som boende hos sonen Lars Andersson och dennes familj. Änkan Katarina bor kvar hos sonen Lars ändra fram till sin död år 1821.

 


Tips om källor vid forskning i Pite Lappmark:

Skellefteå ministerialböcker:

Trots att Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv är delvis brand- och vattenskadat, är stora delar av födelseböcker och husförhörslängder ändå fullt läsbara, speciellt de födelseböcker som är brända i nederkant. Detta beror på att de inte skrevs hela sidan ner, några centimeter lämnades alltid tomma på slutet och dessutom lämnades lite marginal både till vänster och höger om textmassan. I dessa fall kan möjligen några faddrar på slutet missas. Den stora nackdelen är de böcker som är brända i överkant, där första barnet på var sida då är oläsligt. Samtliga av de ministerialböcker som fördes i Skellefteå och som har undkommit branden är också mycket väl förda, redan tidigt, och är därmed att betrakta som mycket pålitliga källor, trots eventuella brand- och vattenskador.

Här finns också ytterligare en källa att ta till, när de vanliga husförhörsländerna inte riktigt räcker till:
Kommunions/Nattvardslängderna

Jordebok 1825, Pite Lappmark:

Även om Jordeboken i sig är från 1825, så finns för de flesta nybygen i Pite Lappmark klara referenser till det år och oftast också datum då nybygget först togs upp, samt också noteringar om eventuell tillökning av frihetsåren. Denna källa är alltså en ypperlig ingång till källorna i Norrbottens läns landskontors arkiv:
Utslags- och resolutionskonceps, samt
Utslag och resolutioner.
Källan finns i Norrbottens läns landskontors arkiv, för Pite Lappmark.

Utslags- och resolutionskoncept, samt
Utslag och resolutioner:

En absolut ovärderlig källa för alla nybyggarforskare! Här finns bl a följande ärendetyper:
Nybyggesansökningar
Utökning av frihetsår
Immissioner (åborättsansökningar)
Klyvningar och sammanläggningar av hemman
Intagor av odlingslägenheter m m
För vissa år finns även omfattande redogörelser ur syneprotokollen med beskrivning av platsen där nybygget skulle uppföras, jordmån, antal skrindland som beräknades kunna utfås m m.
Även dessa finns för Pite Lappmark i Norrbottens läns landskontors arkiv. Motsvarande källa finns för Västerbottensforskare i Västerbottens läns landskontors arkiv.

 


Källor
Födelseböcker för Skellefteå landsförsamling och Arvidsjaur.
Dödböcker för Arvidsjaur.
Husförhörslängder för Skellefteå landsförsamling och Arvidsjaur.
Kommunions/Nattvardslängd för Skellefteå landsförsamling.
Räkenskaper för kyrkan, Huvudräkenskaper, för Skellefteå landsförsamling.
Generalmönsterrullor för Västerbottens regemente, Skellefteå kompani.
Mantalslänger, Västerbottens län, Skellefteå landsförsamling.
Utslags- och resolutionskoncept, Norrbottens läns landskontors arkiv.
Utslag och resolutioner, Norrbottens läns landskontors arkiv.
Jordebok 1825, Norrbottens läns landskontors arkiv.

Boken: ”Skellefteå socken 1650-1790″ under redaktion av Ulf Lundström, som till stor del bygger på dövstumskonsulent Knut Lundbergs (1907-77) familjeregister över Skellefteå socken 1650-1790. Lundberg har gått igenom ett stort källmaterial, såsom domböcker, skattelängder, kyrkoarkivalier mm, men då boken är att betrakta som i bästa fall en andrahandskälla, bör uppgifter ur den kontrolleras mot originalkällorna i möjligaste mån.
Boken: ”Statistiskt Sammandrag af Svenska Indelningsverket” av C. Grill.
Boken: Koloniseringen av Pite Lappmark t o m år 1867″ av Erik Bylund.

Se också SVAR/RAs hemsida

© Yvonne Carlsson

Kommentera