Nils Klockenfelt

Nils Klockenfelt, hans liv och militära karriär.

Introduktion:

Nils Klockenfelts var min farmors mormors mormors far, och hans levnadsöde har jag fått söka rätt på via diverse omvägar.

Ursprungligen hade jag inte så mycket mera uppgifter än att han hette Nils Klockenfelt, var Major och född år 1756, ingen födelseort eller -län/landskap. Det var först när jag förde tillbaka familjen till Norra Åsarp (R), som det fanns en notering i husförhörslängderna om att han skulle vara född 1756 i Småland, utan närmare angiven ort. Hmmm… Småland, ja, det gav ju mycket! Men skam den som ger sig. Jag gick in på Svenska Släktforskarförbundet – Anbytarforum, och gjorde en sökning efter Klockenfelt. Voila! Där fanns släktnamnet med!

Nils fanns visserligen inte omnämnd, men däremot en Lars Klockenfelt *1725/28 och gift i Berg (G) 1755, som åldersmässigt mycket väl skulle kunna vara far till min Nils. Problemet var att 1756 föddes ingen Nils Klockenfelt i Berg socken och inte under de närmsta åren heller. Vad göra? Jo, jag fick flera träffar på hemsidan, under efterlysningar åren 1996-99. Där fanns en efterlysning från 13 nov 1998, där fältväbeln Per Klockenfelt och gästgivaren Petter Klåckenfelt, båda födda under sent 1600-tal i Skatelöv och den senare +1766 i V. Torsås (G) fanns omnämnda. Eftersom jag inte har funnit någon annan släkt med namnet Klockenfelt/Klåckenfelt, så var det helt klart värt en chansning, så jag testade att söka efter Nils Klockenfelt, *1756, i Skatelöv och träffade på honom direkt.

Därefter var det bara att försöka sammankoppla denne Nils Klockenfelt i Skatelöv (G), med min Nils Klockenfelt i Hällestad (R). Det gick efter ett litet tag, efter att jag gått igenom Meritförteckningar och Generalmönsterrullor för Skaraborgs och Kronobergs regementen.

 

Nils Klockenfelts liv och leverne:

Nils föddes 1756-04-21 i Hunna, Skatelöv (G), som son till Kaptenen Lars Klockenfelt och hans hustru Beata Laurin.

Han bodde i Östergården, Hunna, Skatelöv (G) under åren 1756-1763.

Då fadern befordrades flyttade familjen till Skärvudden, Kalvsvik (G), år 1764 och där bodde de till år 1770.

Från år 1771 var familjen bosatt i Norregården, Degersnäs, Virestad (G), men tyvärr har jag ingen notering på när han flyttade därifrån. Det kan dock inte vara senare än 1775, eftersom han genom byte flyttas över till Skaraborgs regemente det året.

Han gifter sig 1786-01-09 i Timmele (P) med Märta Maria Fägerskiöld, vilken dock dör redan 1787-03-08 i Örneberg, Timmele (P) i barnsbörd. Inte heller barnet överlever födseln.

Mellan åren 1790 och 1801 bor Nils i kaptensbostället Trädgården, Hög, Norra Åsarp (R), där han får 2 barn, Gustafva *1794 och Johannes *1800, med hushållerskan Cajsa (Larsdotter) Wallgren *1766.

Det har funnits en runsten i Hög, Norra Åsarp, som Nils Klockenfelt under den tid han bodde där ska ha tagit till kaptensbostället och låtit mura in i en bakugn;
C. G. G. Hilfeling besökte trakten 1791 och noterade följande i sin resejournal: ”Ännu en runsten har stådt på Quarnebacken; men skall för någon tid sedan af murarmästare varit lagd i en bakugn på Capitainsbostället Hög”.
Denna uppgift bekräftas senare av Pehr Tham: ”Denne sten är på 1780-talet (tveksamt årtal) tagen till Capitainsbostället Hög i Bakung af Cap. Klåckenfäldt”.
Bakugnen revs år 1943 och inga ristade stenstycken har kunnat återfinnas, av de som var åtkomliga år 1948.

Från 1802 bor familjen i Krabbelund, Hällestad (R), och där utökas familjen med ytterligare 5 barn, Maria *1802 och +1802, Maria *1803, Märtha *1805, Stina *1810 och Jan *1812 och +1836. Det är endast då de två yngsta barnen föds, som Nils står som far i födelseböckerna, men i husförhörslängderna noteras barnen hela tiden med patronymikon Nilsson/Nilsdotter och står som son/dotter, inte enbart som hushållerskans barn eller oäkta. Han har också skänkt diverse gåvor till Hällestads kyrka, som tidsmässigt stämmer väl överens med barnens födelser. Däremot har varken han eller Cajsa betalat några böter till kyrkan i samband med barnens födelser. När äldsta dottern Gustafva avlider 1837 står dessutom en förälder angiven, Nils, fast utan efternamn. Av dessa orsaker har jag valt att anse det som mycket säkert att samtliga barn också är hans.

Yngste sonen, Jan (Johan) Nilsson, följer i sin fars fotspår och blir militär. Han konstitueras till Rustmästare i Vilska kompani, Skaraborgs regemente den 18 augusti 1831, befordras till Furir den 30 december 1833 och slutligen till 2:e Sergeant den 2 augusti 1835. Han dör dock knappt ett år senare, den 4 juni 1836, av förstoppning. När bouppteckningen sedan förrättas, står det att han efterlämnade modern Cajsa Wallgren, som var närvarande vid bouppteckningen, dock uppgavs boets tillgångar av ”välborne Majoren N. Klockenfelt”. När Jan dör, står han bland annat som ägare till 1/4 mantal av frälsehemmanet Wälan, som upptas till värdet 500 Rd Banco. Garderoben består av uniformspersedlar: En tschakot (hög, cylinderformad militär huvudbonad av läder eller filt.), en syrtut, en frack med två par byxor, ett escharpe med en portepé och en kappa. Men han hade också civila kläder: En blå rock, väst och byxor, en brun bonjour, en blå syrtut, en grå syrtut med byxor, en blå mössa, fyra västar och ett halv dussin skjortor.

Det finns en notering i mantalslängden för år 1810 att Nils Klockenfelt ska vara bosatt i Falköping (R), men jag har inte återfunnit honom i någon husförhörslängd för Falköping (R). Övriga år mellan 1802-1820 mantalsskrivs han i Hällestad (R).
År 1813 är enda året som ett hemmansvärde för Krabbelund, Hällestad (R) nämns i mantalslängden: 3000 Rd.

Nils flyttar år 1819 till Bockarp, Hällestad (R), med Cajsa och de 4 yngsta barnen.

Hans ekonomi är inte den allra bästa, eftersom han vid något tillfälle runt 1819-1820 sänt en förfrågan till Armens pensionskassa om ett lån på 4000 Rd Banco. Lånet beviljades, mot inteckning i ett antal fastigheter belägna i Hällestad socken, tillsammans utgörande 3/8 Mantal. Nils ber dock, i ett brev daterad 16 maj 1820, att få återtaga sitt inlämnade skuldebrev och att lånet inte ska utbetalas, eftetsom han fått veta att Kungliga Teaterns pensionskassa vid samma tillfälle har lånesumman att tillgå och Nils har därefter inte korresponderat ytterligare med Armens pensionskassa fram till sin död.

Teaterns pensionskassa beviljade lånet på 4000 Rd Banco, efter att ärendet föredragits ett flertal gånger. Som pant lämnades säteriet Krabbelund, 1 mantal, med flera tillhörande hemman: Kronoskattehemmanet Bockarp, 3/8 mtl, Frälsehemmanen Wälan, 1/2 mtl och Lindåsen, 1/2 mtl m fl, belägna i Hällestad socken, Gäseneds härad och då tillhörande Älvsbors län. Med den ursprungliga låneansökningen till Armens Pensionskassa hade majoren har också bifogat ett antal köpe-, salu- och fastebrev, samt utdrag ur lagfartsprotokoll hållna vid Gäseneds häradsrätt, för att bevisa ägandeskap till egendomarna, samt för att visa att han med laga säkerhet kan pantsätte dem. Dessa redovisades även för Teaterns pensionskassa. Även ett utdrag från Gäseneds häradsrätts förmyndarprotokoll redovisades, som fastslog att majoren inte innehade något förmyndarskap eller hade haft någon uppbörd av kronomedel, samt att majoren under de 19 år han bott inom häradet varit och är ogift. Lånet beviljades mot att två i staden (Stockholm) boende män ställdes i borgern för årliga räntans erläggande och räntan skulle erläggas två gånger om året, i slutet av Juni och December.

Majoren går senare i konkurs, men mera om detta följer senare.

Cajsa finns noterad under Wälan, Hällestad (R) från år 1824, där hon också bor fram till sin död år 1840. Det finns inte någon notering om när Nils flyttar till Wälan, men däremot finns en notering i husförhörslängden att han dog 1837, men inte någon notering om exakt datum och han finns inte med i dödboken för Floby. Med hjälp av databasen DISBYT har jag dock återfunnit Nils i Vilske-Kleva (R) dödbok, där han noteras som boende på Sjögerås, Vilske Kleva (R) och avliden där 1837-02-11 av Ålderdom i en ålder av 82 år. Enligt samma källa begravdes han även i Vilske-Kleva (R) 1837-02-14. Där finns också en notering om att Nils var son till Capt. Klockenfelt. Nils Klockenfelt finns däremot inte inskriven i Vilske-Kleva HFL som boende under Sjögerås säteri, vilket han däremot gör under Wälan, Hällestad (R). Var han tillfälligt på resa när han avled? Eller var det ett sätt att undkomma kreditorerna? Eller kanske en möjlighet att fortfarande bo ståndsmässigt för den åldrande majoren, efter konkursen?

Den 5 mars 1837 förrättades bouppteckningen efter Nils Klockenfelt. Inledningsvis sägs att han avled utan några kända bröst- eller sidoarvingar. Därefter iakttogs ett antal dispositioner till Kapten Jungmarker, Fanjunkare Nettman, Gustava Nilsdotter i Kvissled och Stina Nilsdotter i Wälan. Kvarlåtenskapen uppgavs sedan av hushållerskan Cajsa Wallgren i Välan i närvaro av (som det står i bouppteckningen) fosterdöttrarna Gustava Nilsdotter, Maja Nilsdotter, Marta Nilsdotter och Stina Nildsotter, de tre förstnämnda gifta och den sista ogift. Vid summeringen uppgick skulderna till ett högre belopp än tillgångarna. I skulderna ingick bland annat skulder till avlidne sergeant J. Nilssons arvingar för försålda uniformspersedlar, till samma arvingar för fodran i Lindåsen, till Cajsa Wallgren för utgifter, till Häradsdomaren Johannes Larsson i Skumme, gift med dottern Maja Nilsdotter, som tydligen stått för en del av majorens/svärfaderns utgifter. Tyvärr har jag inte haft tillgång till själva arvsskiftet ännu.

Man kan undra över varför han aldrig gifte sig med sin hushållerska. Under alla dessa år har de helt uppenbart levt tillsammans. Han står som far i FB då de två yngsta barnen föds och i HFL står han som far till de andra barnen. Visserligen står döttrarna som ”fosterdöttrar” i bouppteckningen, men helt klart är de hans biologiska döttrar, även om de inte hade arvsrätt efter honom. Kan orsaken till det uteblivna giftet möjligen ha att göra med hans militära karriär? Cajsa var en enkel torpardotter från Varnhem, kanske hon inte hade tillräckligt hög status?

Ur mantalslängderna kan man utläsa att han var ägare till 1 fickur i guld, det finns t ex omnämnt åren 1791, 1803-1809, 1813-1815. Majoren använder en kalesch (4-hjulig vagn) som transportmedel, den omnämns åren 1805-1808. Han var säkert jaktintresserad, eftersom han hade en hund som räknas upp under jakthundar år 1808. Även år 1813 räknas en hund med (ej knähund) och 1814-15 noteras två hundar (ej knähundar). Troligen nyttjade han tobak, då 1 ståndsperson i hushållet nyttjade detta enligt mantalslängderna för åren 1819-20. Siden nyttjades i hushållet också, då mantalslängden för år 1819 visade att 4 personer i hushållet nyttjade mindre sidenpersedlar och 1920 års längd uppgav att 5 personer nyttjade sidenklädningar. Under åren 1819-20 angavs att en person ägnade sig åt kortspel.

Brännvinspannans rymd anges också i ett antal mantalslängder:

År 1811-12 50 kannor
År 1813-15 + 1817 40 kannor
År 1818 23 kannor
År 1819 24 kannor
År 1820 20 kannor

En kanna = 2,617 liter (år 1665)

 

 

En liten resumé över Nils Klockenfelts militära karriär:

Nils antogs som Volontär vid Kronobergs regemente redan 1760 (ev. redan 1759, motstridiga uppgifter finns), vid ca 4 års ålder. Man kan ju undra om den lille gossen var tvungen att medverka vid mönstringarna redan från början, eller om det fick anstå tills han blev lite äldre.
Den 7 september 1767 blev han Furir vid Kronobergs regemente och den 6 juni 1774 Adjutant vid samma regemente.

Under åren vid Kronobergs regemente har han också varit på arbetskommendering i Karlskrona, år 1771, och ”bewistat Campementet” med Kronobergs regemente i Skåne år 1774.
År 1775 den 26 oktober blir han genom byte Regementsadjutant vid Skaraborgs regemente, varpå följer utnämning till Fänrik den 29 januari 1777 vid samma regemente, Vilska kompani. 1781-11-28 befordras han till Löjtnant, fortfarande vid Skaraborts regemente, men vid Överste Löjtnantens kompani. År 1786 befordras han till Kapten och flyttas då tillbaka till Vilska kompani. År 1796 avslutar han sin militära bana med Majors grad. Det finns en notering: ”Annotation på kasserade officerare…”, där han finns noterad från detta år, men han står ändå med i rullorna för Skaraborgs regemente ända fram till ca år 1801.

Den 11 januari 1802 sänder Nils Klockenfelt in en begäran om avsked från Skaraborgs regemente, som inleds med orden:
”I avseende på min sjuklighet får jag ödmjukt anhålla hos…”
Chefen för Skaraborgs regemente, Överste Carl Gyllenhaal, sänder den 9 februari 1802 en skrivelse, där han ”i djupaste underdånighet anmäla Majoren i regementet och Kaptenen vid Vilska kompani… …Nils Klockenfelt, till erhållande av Eders Maj:ts nådigaste avsked med pension”, varpå Kungl. Maj:t infordrar yttrande från Direktionen över armens pensionskassa.
Den 12 februari 1802 ankommer yttrandet från armens pensionskassa till Kungl. Maj:t. I detta noteras att Nils Klockenfelt, enligt regementets merit-rullor, föddes den 14 april 1756, men att prästbevis om detta saknas, samt att han antagits till tjänst år 1761. Enligt dessa uppgifter hade han uppnått den levnads- och tjänsteålder, att han, jämlikt 2§, Kungl. Pensions Reglementet, erhöll avsked om han erlade Exspectance-avgift* för den i fullårighet bristande tiden, samt räknade tour från den 1 maj 1806. Han skulle då erhålla 58 Rd årligen från detta datum.
Ansökningen bifölls den 24 februari 1802 på Stockholms slott.
Källor
Födelseböcker för Skatelöv, Norra Åsarp och Floby (Hällestad).
Vigselbok och dödbok för Timmele. Dödböcker för Floby (Hällestad) och Vilske-Kleva.
Husförhörslängder för Skatelöv, Norra Åsarp, Hällestad och Vilske-Kleva.
Mantalslängder för Kronobergs, Skaraborgs och Älvsborgs län.
Gäsene häradsrätt, Bouppteckningar
Vilske häradsrätt, Bouppteckningar
Meritförteckningar och Generalmönsterrullor för Kronobergs och Skaraborgs regementen.
Armens Pensionskassa, inkomna handlingar 1820.
Teaterns Pensionskassa, Protokoll 1820
Allmänna verks, ämbetsmäns, direktioners m fl skrivelser till Kungl. Maj;t; Direktionen över armens pensionskassa, vol 692
Boken: ”Statistiskt Sammandrag af Svenska Indelningsverket” av C. Grill.
DISBYT: Uppgifter från okänd, avliden, forskare.
Västergötlands runinskrifter, fjärde häftet, p 328:

*Svenska Akademiens ordbok: EXSPEKTANS -AVGIFT: mil.-adm. avgift som del-ägare i arméens pensionskassa i vissa fall kan få erlägga för att därigm bereda sig rätt till åtnjutande av pension efter vissa år efter avskedstagandet, ehuru de erforderliga tjänsteåren icke fullt uppnåtts. ReglArmPensionscassa 11/ 7 1827, s. 25.

© Yvonne Carlsson

Kommentera